Det svenska systemet för skatteutjämning mellan kommuner och
landsting ser ut att vara ännu en fråga där de Nya Moderaterna triangulerat
bort sig från sin tidigare ståndpunkt. Systemet med skatteutjämningen, som de
borgerliga partierna förut kallat orättfärdigt, kommer alltså att bli permanent,
även med Anna Kinberg Batra som moderatledare. Man kan ha en viss förståelse
för detta. Rikspolitiker oavsett partitillhörighet tycker förstås att det är oerhört
bekvämt att hålla tal i Storuman, Årjäng, Borgholm och Arvika, lova guld och
gröna skogar, och inte behöva ta kostnaden på statens budget utan istället
skicka fakturan t ex till Täby, Danderyd, Solna och Vellinge (för ett utlovat sjukhusbygge
i glesbygden sänds fakturan dock till Stockholms Läns Landsting).

Det finns vissa (gammel-)moderata motståndsfickor mot
skatteutjämningen, t e x Nacka, se http://tinyurl.com/l2t7che .Men förmodligen
räknar allianspartierna kallt med att bara en liten del av alliansväljarna i
höginkomstkommunerna uppmärksammar denna hantering, och de få som gör det
kommer inte att byta parti ändå, i vart fall inte av den anledningen.

På Umeå kommuns hemsida http://tinyurl.com/m5jbcdk finns en bra beskrivning av logiken bakom
skatteutjämningen. I det system som började gälla 2005 garanteras alla kommuner
en skattekraft som uppgår till 115 procent av medelskattekraften, ett centralt
begrepp inom skatteutjämningen. För kommuner som har en lägre skattekraft än så
(t ex Umeå) så beslagtar & överför staten, i en förment Robin Hood-anda,
pengar från skattebetalare i andra kommuner (t ex de i Täby) så att denna
skattekraft uppnås.

SWAG Research, i samarbete med konståknings- och
hockeyklubbarna i Täby, vill nu utveckla utjämningssystemet till att också
innefatta ishallar och konstfrusna uterinkar. Detta mot bakgrund av den
nuvarande bristen på träningstider för konståkare och hockeyspelare i Täby som dels
ger upphov till animerade diskussioner om fördelning av istider mellan
klubbarna, dels tvingar hockeyspeklande & konståkande barn i lägre tonåren
att träna på mycket sena kvällstider. Samt förstås mot bakgrund av att Täby kommuns
skattebetalare är de största nettobidragsgivarna till det kommunala
skatteutjämningssystemet, och drar sitt lass också till landstingsutjämningen
(där Stockholms län är ensam inbetalare, alla andra län är bidragstagare).

Täby Kommun har två konstfrusna isytor (Hägernäshallen och
Tibblehallen) och 66.000 invånare. Alltså, för att citera
skatteutjämningssystemets skapare, en ”isbanekraft” om 0,03 isytor per 1000
invånare.

Umeå Kommun har 6 isytor på 118.000 invånare, svarandes mot
en medelisbanekraft på 0,05. Kramfors kommun har 14 isytor på 18.000 invånare,
en isbanekraft på 0,8. (Källa: www.kolada.se,
en föredömligd lättanvänd hemsida med en mångfald kommun- och landstingsdata).

Om vi antar att medelisbanekraften i hela riket är mitt
emellan Umeå och Kramfors, alltså 0,43, och varje kommun genom
ishallsutjämningen blir garanterad 115 % av medelisbanekraften, så är
konståkarna & hockeyspelarna i Täby egentligen berättigade till 32 konstfrusna
isytor, istället för dagens 2 st. Men inledningsvis kan Täby kommun nöja sig
att inom ramen för ett ishallsutjämningssystem, modellerat efter
skatteutjämningssystemet, erhålla inte 30 nya ishallar från kommunerna med
högre isbanekraft, utan endast 4 st så att det totala antalet blir 6 st. Då
skulle Täby få en uppvisnings- & matcharena (jfr Dragonhallen i Umeå eller
Latbergshallen i Kramfors), konståkarna i IFK Täby resp Viggbyholms IK skulle
få var sin träningshall, liksom de tre ishockeyklubbarna Täby HC, Viggbyholms
IK och Täby Titans. Alla 6 hallar kommer – till skillnad mot idag – kunna ha
generösa öppettider för Allmänhetens åkning och skolidrott.

Denna ishallsutjämning kan göras ännu enklare. Täbys
konståknings- och hockeyklubbar har sponsoravtal med flera bygg- och
entrepenörsföretag som har lovat att kostnadsfritt ombesörja att 4 ishallar i Kramfors och Umeå
monteras ner, transporteras söderut och sätts upp i Täby. Vidare är kylaggregatet i Hägernäshallen i
Täby dimensionerat att kyla två isytor och idag finns endast en, d v s för
en av de nya isytorna behöver endast själva byggnaden, rinken, sargen etc
monteras ner och fraktas från Kramfors/Umeå till Täby.

I ett utjämningsprojekt av detta slag kan man också tänka
sig att hela logiken och processen görs transparent för medborgarna, detta till
skillnad mot skatteutjämningssystemet vars existens och funktion torde vara
okänt för flertalet. T ex kan denna mellankommunala solidaritetsyttring göras
känd genom att döpa två av de nya
Täbyhallarna till ”Courtesy of Kramfors Skating Center” resp ”Umeå Contribute
Birch Leave Arena”.

Om man nu vill spendera pengar på att bygga nya ishallar
istället för de som Täby i solidaritetens namn tar över: I all ödmjukhet
föreslås nedan några kommunala aktiviteter som kanske Umeå resp Kramfors skulle
kunna snåla in på (Exemplena är inte påhittade).

Umeå Kommun kan ju överväga att sluta bekosta projektet
Convoy, http://umea2014.se/sv/projekt/convoy/
, som genom en kollektiv performance då ett stort antal barnvagnar dras i en
konvoj utanför Operaplan i Umeå (samt i somras även i Almedalen), syftar
till ”en kollektiv performance som använder symboler som växande gräs och
barnvagnar. Barnvagnen står för bräcklighet och skörhet men är samtidigt ett
objekt för ömsint förvaring av framtida hopp.”

I Kramfors finns ett av kommunen finansierat projekt
Mannaminne, http://kramfors.se/index.asp?s=1&id=3317
vars ledstjärna är att koppla ihop
människors liv, arbete och verksamheter i det förflutna med nutiden, med sikte
på en integrerad och hållbar framtid. Här synliggörs kopplingarna mellan det
lokala arbetet, hantverk, tekniken och byggnadskulturen med större strömningar
i ett internationellt perspektiv för att visa att det lokala och det
nationella/internationella hör ihop. I dag består anläggningen Mannaminne
av ett 50-tal byggnader, de flesta av kulturhistoriskt värde och hämtade
från olika håll inom och utom landet.”

Man kan onekligen fråga sig om dessa aktiviteter skall vara
en angelägenhet för Kramfors resp Umeå kommun och till stor del finansieras av
skattebetalande konståknings- och hockeyföräldrar i Täby.

Det skall nog snarare finansieras av Kulturdepartementet,
alternativt Skansen.

Eller inte alls.